Skolmaterial

Läroplanen för både förskola och skola slår fast att det är skolans uppdrag att förmedla kunskap och förståelse för de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen. I våra skolmaterial hittar du förslag på hur du kan göra det på bästa sätt. Här finns värderingsövningar, filmer, texter och uppgifter som du kan använda som de är eller anpassa och kombinera. I stort sett allt material är gratis, sortera gärna i listan för att hitta just det material som passar bäst för din undervisning.

Alla

Alla

Förskola

Årskurs 1-3

Årskurs 4-6

Årskurs 7-9

Gymnasiet

Sortera: Alla paket

”Barnen bör få veta det så tidigt som möjligt för att själv få vara med att påverka tillvaron som de lever i.”

Varför är Barnkonventionen viktigt för dig och barnen? Det är viktigt att arbeta och göra barnen/eleverna delaktiga i arbetet där faktiskt varje elev har rätt att veta vilka rättigheter de har i samhället och jag tycker att barnen bör få veta det så tidigt som möjligt för att själv få vara med att påverka tillvaron [...]

Varför är Barnkonventionen viktigt för dig och barnen?

Det är viktigt att arbeta och göra barnen/eleverna delaktiga i arbetet där faktiskt varje elev har rätt att veta vilka rättigheter de har i samhället och jag tycker att barnen bör få veta det så tidigt som möjligt för att själv få vara med att påverka tillvaron som de lever i.

Jag tycker det är bra att medvetandegöra barnen om deras rättigheter bla åsiktsfrihet, att vara med att tycka och tänka, men för den skull inte göra någon annan ledsen. Hur olika vi kan vara men samtidigt lika. Det är våran uppgift som lärare och pedagoger att jobba med kapitel 1-2 i LGR 11 som tar upp normer och värden.

Hur arbetar du med Barnkonventionen i din förskoleklass?

Jag tog kontakt med ”Barnkonventionen” på facebook och ville veta mera om materialet som gjorts för att arbeta med i förskoleklass ”Alla barns Rätt” illustrationer, sagor, filmer, bilder , övningar ett genomarbetat toppen material. Vi jobbade en hel tema vecka utifrån bla sagan som var tillskickat oss där alla barnens rättigheter ingår.

Jag har jobbat flera år med barngrupper och gjort olika övningar från bla ”Rädda Barnen” Barnkonventionen har hjälpt mig mycket i mitt och mitt arbetslag på skolan att driva arbetet framåt. Jag hoppas att alla jobbar med dessa frågor i förskola och skola.

Vilka råd och tips har du som pedagog till andra pedagoger och lärare för praktisk tillämpning av Barnkonventionen?

Vårat uppdrag i skolan är att jobba med värdegrund och allas lika värde det står helt klart och tydligt i skollagen. För att alla barn ska få chans att utvecklas så bör vi vuxna ha tid att lyssna på eleverna och på var och ens nivå hitta en positiv väg att utvecklas på. Vi bör också lära eleverna ta hand om varandra, lära sig empati förståelse för medmänsklighet och att vi har olika förutsättningar. Vi jobbar i en verksamhet där vi möter många olika behov men det viktigaste är tror jag att välkomna och se det som att vi berikar samhället just av att vi får vara olika, men att alla är betydelsefulla individer som alla har något att ge. Ger man som människa så tror jag att man finner utveckling. Normer och värden och respektera varandra att ta hand om varandra och i den miljön som finns runt omkring.

Sara Thiringer berättar om sitt arbete som RBUF:s ordförande

Vad gör du som ordförande för RBUF och hur används barnkonventionen i ditt dagliga arbete? Som ordförande för RBUF gör jag det som många ordföringar för ideella organisationer gör – leder styrelsen arbete, styr verksamheten och träffar och representerar våra medlemmar. Jag använder barnkonventionen jättemycket – till att börja med tillsätts jag av våra medlemmar [...]

Vad gör du som ordförande för RBUF och hur används barnkonventionen i ditt dagliga arbete?

Som ordförande för RBUF gör jag det som många ordföringar för ideella organisationer gör – leder styrelsen arbete, styr verksamheten och träffar och representerar våra medlemmar. Jag använder barnkonventionen jättemycket – till att börja med tillsätts jag av våra medlemmar som till största delen är barn själva. Deras åsikter styr hela mitt arbete.

Vad är de främsta svårigheterna du möts med i ditt dagliga arbete som har med barns rättigheter att göra?

Vuxna som inte förstår sin egen maktposition. Vuxna hävdar ofta att de ju vet hur det är att vara barn eftersom de själva varit det. Men de har inte varit barn i den här tiden, och måste förstå att de har mycket mer makt nu som vuxna och kan använda den för att ge barn själva mer makt och inflytande.

Vad anser du är den mest förkommande problematiken och svårigheten vid implementering av Barnkonventionen?

Jag tycker att det i grund och botten är problematiskt att barnkonventionen är framtagen av vuxna. För mig ger inte det samma legitimitet som ett manifest från barn själva. Därför kan implementeringen av barnkonventionen ibland kännas som att den kanske inte helt stärker barns rättigheter på deras egna villkor.

Relativt många vuxna bortser från Barnkonventionen, hur tror du det kommer sig?

Det finns inget som hindrar vuxna från att ignorera barns rättigheter eftersom det inte finns några mekanismer för ansvarsutkrävande. Ett barn vars rättigheter kränks kan väldigt sällan göra någonting – som barn har en ofta inte ens fått lära sig om sina rättigheter. Och även om en känner till sina rättigheter väl, så kan en inte riktigt anmäla brott mot Barnkonventionen någonstans, och inte heller använda någon röst- eller strejk-rätt eller liknande, möjligheter som vuxna har för att få sina rättigheter tillgodosedda. När det ser ut så här blir det enkelt för vuxenvärlden att bortse från Barnkonventionen.

Hur kan vuxna arbeta med Barnkonventionen så att det leder till att barn får en röst?

Genom att blanda in barn i sitt arbete redan från dag 1. Barn sitter på otroligt mycket kunskap och information om sin vardag som vuxna missar när de arbetar utan att själva låta barn påverka det de gör. Sedan kan vuxna istället för att bara föra vidare barns röster faktiskt ta med barn själva på viktiga möten med politiker eller för uttalanden kring olika frågor.

”Det är vi vuxna som behöver begripa mycket mer omkring barnens liv än vi har klart för oss”

Föreskolepedagogen och forskaren Elisabeth Arnér talar om vuxnas förhållande till barn utifrån sina erfarenheter av att samtala med barn

”När jag arbetade i skolan lyfte jag fram barnkonventionen som ett av de viktigaste styrdokumenten, nästan före läroplanen.”

Lennart Sandborg, pensionerad rektor, delar med sig av sina råd och tips om hur man praktiskt tillämpar barnkonventionen i skolmiljön.

Varför är barnkonventionen viktig för dig?

– Ska man jobba med barn och ungdomar är barnkonventionen ett rättesnöre. Där står allt man behöver för att bli en bra barnmedarbetare; ta till exempel artikeln där det står att alla barn har lika rättigheter, tänk om man kunde leva efter den devisen i skolan!

– När jag arbetade i skolan lyfte jag fram barnkonventionen som ett av de viktigaste styrdokumenten, nästan före läroplanen. Tyvärr är barnkonventionen inte lag, men för mig är den en lagtext ändå.

Hur använde du dig av barnkonventionen när du var rektor på Katarina Norra skola?

– Om man förutsätter att alla barn ska ha samma rättigheter och lika värde och alla elever och barn ska ha möjligheter att göra sin röst hörd, då gäller det att organisera skolans arbete och dagarna så att det går att genomföra. I en organisation är det väldigt viktigt att kunna genomföra det man tror på och vad skolan behöver då är ett bra elevråd. För att kunna få ett bra elevråd krävs en bra och bred rekryteringsbas. På Katarina Norra skola organiserade vi skolans alla 700 elever i tiomannagrupper som leddes av en vuxen mentor. Mentorn kunde vara vilken vuxen som helst på skolan, kriteriet var att han eller hon vågade vara vuxen. Mentorgrupperna arbetade med bland annat med bestämmande- och attitydfrågor och varje grupp valde ut en representant från gruppen till elevrådet.

Vad var vinsten med mentorgrupperna?

– När du har den här typen av mindre vuxenledda grupper så har alla barn chans att komma till tals i frågor som rör dem. Gruppen är tillräckligt liten för att alla ska våga säga vad de tycker.

Ledde grupperna till förändringar på skolan?

– Ja, varje grupp kunde ta upp frågor och skicka vidare till elevrådet. Men frågorna stannade inte där, utan vi hade utvecklat en demokratiform på skolan där elever, föräldrar och personal ingick i en lokal styrelse och elevrådet utsåg representanter till den. Då fick barnen en direktfil in i maktapparaten och deras frågeställningar och funderingar var precis lika viktiga som de vuxnas.

Barnen var också delaktiga i de arbetsgrupper som skolan hade, bland annat i budgetgruppen.

Vad ville barnen förändra?

– En konkret fråga var att eleverna ville ha fasta hårtorkar i omklädningsrummen. Elevrådet fick i uppdrag att utreda kostnaden och det visade sig att hårtorkarna skulle kosta 60 000 kronor. Då sa eleverna själva att det var för dyrt och att pengarna kunde användas till mer väsentliga saker.

Hade barnen inte varit med i budgetarbetet och själva tagit reda på kostnaden hade de inte fått förståelse för pengars värde. Nu fick de också insyn i hur vi använde pengarna i skolan.

Hur blev du hjälpt av barnkonventionen i ditt arbete som rektor?

– Om du arbetar på det här sättet får du en mängd med engagerade människor som är beredda att vara med i processen och det blir mycket lättare att arbeta som skolledare. Styrelsearbetet med arbetsgrupper satte igång processer med elever, föräldrar och personal och det var de som gjorde själva jobbet. Jag som rektor fick en annan roll, bland annat blev det mitt arbete att ta fram material till budgetgruppen så att de förstod hur de kunde jobba.

– Eleverna var också med och bestämde hur utvärderingen av skolan skulle ske. Till exempel ville de inte ha kvar de fasta frågorna och deras argument var att de ville diskutera andra frågor än de som fanns i formuläret. De ville ha öppna frågor om vad som var bra med skolan och vad som behövde förbättras så att vi skulle få reda på vad varje elev tyckte.

– Eleverna tyckte inte heller att lärarna skulle organisera utvärderingen utan att skolledarna skulle göra det. Vi var då tre stycken, rektor och två biträdande rektorer, och delade upp varje årskurs mellan oss. Det var ett jättejobb att organisera, men vi lyckades! De små som ännu inte kunde skriva fick vi intervjua personligen, jag hade 60 elever jag pratade enskilt med.

Det viktiga var att respektera varje individ och ta det de sa på allvar, även när det handlade om bättre färgpennor. Det gav mig otroligt mycket och eleverna fick möta vuxna som lyssnade på dem och respekterade dem.

– Det var ett enormt jobb att sammanställa utvärderingen men även här var eleverna delaktiga. Det ingick att göra färdigt det man varit med om att bestämma.

Vad är det som hindrar att fler skolor arbetar på det viset?

– Förutom att det är krävande så tror jag att den största stoppklossen är skolledningen – man varken vågar eller vill släppa ifrån sig makt. Men som skolledare får du tillbaka så väldigt mycket och du får en arbetsmiljö som är lätt att arbeta i där många är med och hjälper till i processen. De senaste åren i min karriär har varit de absolut mest intressanta och lyckosamma.

Vilka råd och tips har du till lärare och skolpersonal för en praktisk tillämpning av barnkonventionen?

– Du måste hitta bra lösningar för att eleverna ska komma till tals på ett bra sätt och du måste binda upp eleverna tillsammans med bra vuxna. Det absolut viktigaste är att få personalen att arbeta efter det och då måste all skolpersonal utbildas i vad barnkonventionen egentligen innebär och hur vi ska leva efter den.

Även om barnkonventionen inte är lag så är den ju tvingande och den säger att barnets bästa ska komma i främsta rummet och det är ju därför vi vuxna är anställda i skolan – för barnets bästa.

Skolmaterial

Alla Alla Förskola Årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 Gymnasiet Sortera: Alla paket

Alla

Alla

Förskola

Årskurs 1-3

Årskurs 4-6

Årskurs 7-9

Gymnasiet

Sortera: Alla paket